Lilla spårskolan

Att få göra nosarbete är som mental träning och brukar göra hunden "trött". Det är kul att göra sådana saker som hunden naturligt gör och tycker om att göra. Man kan göra det för nöjets skull eller ha planer på att tävla "spår", dina ambitioner bestämmer hur noggrann du vill vara i inlärning och träning av spår.

Underskatta inte din hunds förmåga. Hunden har det bästa luktsinnet av er två. Den skulle kunna hitta ett enda sandkort på en strand som är 500m lång 50 meter bred och 10 m djup.

Som med allt annat så finns det lika många skolor som det finns hundförare på hur man bör göra. Mitt råd är att iaktta din hund, prova dig fram ,och ta hjälp av folk som "kan" spår och "kan" rasen.

För att komma igång med spår så kan man i princip göra hur som helst, alla vägar bär till Rom. Men alla hundar är olika och kan behöva olika varianter för att förstå vad det hela går ut på, medan en del individer spårar direkt som att den aldrig hade gjort något annat. 

Min och Nitros väg fram till Elitspår har varit väldigt krokig då detta är min första brukshund och jag hade ingen gammal "bruksräv" att lära mig av utan fick ta hjälp av böcker i början, prova mig fram, tips från uppfödaren och så såningom hittade jag folk som hjälpte oss i spårarbetet.

Detta är mina tankar om att börja spåra på den erfarenheten jag har gjort:

De första spåren handlar om att hunden:

1) ska följa markburen vittring 

2) skapa målbilder att om man följer vittringen så hittar man nått kul/gott.

3) bygga motivation. Ju mer hunden vill hitta dig/leksak/godis ju bättre spårar den. Med detta menar jag att  om hunden inte är tillräckligt motiverad att ta sig till belöningen antingen om man bara har ett slut eller  man har leksaker på vägen till slutet för att kunna belöna att hunden är på rätt väg.( Viktigt att slutet och sakerna i spåret har lika mycket värde.) Så kommer hunden att engagera sig i annat dvs kolla in harspår, svampplockare m.m på vägen till belöningarna. En hund som verkligen gillar det den finner i spåret tar rakaste vägen dit och lär sig att strunta i allt annat.

Att tänka på:

• På hårda spår som läggs på asfalt/grus behövs det ingen liggtid utan du kan gå spåret direkt efter att du har lagt ut det. Målet är att hunden successivt kan gå äldre och äldre spår.
• Skogsspår bör ligga minst en timme eller mer för att vittringen ska hinna lägga sig ordentligt. De första motivationsspåren/valpspåren på bara 10-50 m kan man gå direkt eller inom 5 min, men när spåren blir längre så vill man ha liggtid. Ju längre tid spåret får ligga desto intensivare och tydligare vittring blir det i spårkärnan.
• Lägg alltid spåret i medvind, vinden i ryggen. När hunden förstår uppgiften och "kan spårar" då kan du börja med sidvind och motvind på en del sträckor.

• Börja med raka spår. Svängar och vinklar kan du lägga till när du har spårmotivation och hunden har förstått vad den ska göra. För vissa individer kan man göra detta efter bara 7-10 gånger.
• "Starten på hårda spår": Ställ dig en stund på startplatsen för spåret så att vittringen blir extra tydlig och gå sedan iväg, gör likadant på slutet där du lägger slutbelöningen.  
• "Start på skogsspår" trampar du på stället eller hasa/sparka fötterna i marken den närmsta metern fram till där du har starten och sedan hasa fötterna de första 10 m.
• Ha koll på exakt var spåret ligger, sätt gärna ut någon markering där spåret börjar och slutar så att du har riktmärken. Detta för att du lär dig läsa din hund och se hur den jobbar när den är i spåret och ur spåret eller letar efter kaniner.
• Börja med motivationsspår på 10-50 m. Läng spåren när hunden förstår vad den ska göra. En del hundar kan också behöva längre spår att börja med för att hinna "fastna" i spåret medan andra hundar "tar slut" efter 25 m. Titta på din hund och se hur den gör och prova dig fram. 
• Där ska alltid finnas ett slut i form av leksak/godis.
• Gå aldrig i samma spår tillbaka utan lägg slutbelöning, gå en stor lov/hästsko tillbaka så att du har minst 20 m mellan ditt ditspår och hemspår så att hunden inte kan komma på fel spår av misstag för då blir det bakspår. 

• Kom ihåg att de första gånger kommer det se ut som att ni bara är på promenad och du kanske inte kan se om din hund spårar eller ej. Det gör inget, hitta slutet och belöna, efter några gånger kommer hunden att fatta.
• Använd gärna sele, en kortare lina eller långt koppel så blir det "arbetstecken" till vad hunden ska göra. Kortare lina eller långt koppel istället för spårlina i början eftersom vi vill hålla hunden i spårkärnan och inte låta den vandra iväg hur långt som helst när den "vallar i spåret" eller gör avstickare för att kolla annat eller försöker fundera ut hur en vinkel fungerar.

Det är vanligt att hunden "vallar i spåret" dvs går fram och tillbaka över spåret, detta gör de flesta hundar i början och en del raser vill även spåra på detta sätt samt kan de ha att göra med hur vittringen förflyttar sig. Låt hunden göra det i kopplets längd om hunden inte självmant söker sig tillbaka till spårkärnan så stanna upp och stå still och se om hunden söker sig tillbaka, om inte så visa tillbaka hunden till spåret genom att peka med handen på spåret. Ha koll på vinden för om du har sidvind kan spåret flytta sig flera meter i sidled och då gör hunden rätt. Men önskvärt är att hunden förstår så snabbt som möjligt att den ska gå i spårkärnan hela tiden ,och på en del hundar måste man "lära" hunden hur man vill att den ska spår genom "spårdressyr". Nitro har jag fått lära att gå i spårkärnan då han "vallade" lmånga meterar i sidled och kunde då lätt missa belöningarna. Det är också en utveckling och mognad hos hunden, den kommer på att för att hitta belöningarna måste man hålla sig i spårkärnana.

För den som är intresserad av hur hundens nos fungerar och av spårdressyr är denna bok mycket läsvärd.

• Du ska vara helt tyst under spåret för man vet aldrig vad hunden gör och upplever, om den spårar dig, luktar efter kaniner....., belöna slutet eller utlagda saker i spåret. Det är tillräcklig information till hunden att den gör "rätt".

Varianter att prova när man ska "komma igång:

• Näringsspår: lägg en godisbit i varje fotspår, avsluta med en hög med godis. En del börjar också med en hög med godis. Kort koppel, ok att visa hunden varje bit om den inte hittar. Vet ej om man gör detta på hårda spår men på skogsspår fungerar det. Tänk bara på att om spåret får ligga en stund så kan mycket väl fåglar äta upp spåret, och på sommaren kan myrorna börja äta på godisbitarna och då kan det bli en obehaglig upplevelse då myrorna biter hunden. Ha koll på hur underlaget ser ut.
• Lägga leksak i slutet. Lägg bara saker som hunden vill jobba för.
• Lägga snusburk med godis i slutet. Ha alltid godiset i något.
• Se föraren gå iväg medan kompisen håller hunden, föraren lägg något på slutet, går tillbaka till hunden och leta upp belöningen direkt tillsammans.
• Kompisen håller hunden, du går iväg och de får tillsammans hitta dig, belöna.
• Lägga leksaker/godisaskar i spåret på vägen till slutbelöning. Viktigt att belöningarna i spåret och slutet är lika "värda" annars kan man få en hund som skyndar sig till slutet men struntar i belöningarna på vägen dit.
• Gå med väldigt täta fotsteg så att det blir en "tjock korridor" och hunden får extra mycket vittring eller gå med vanliga steg.
• Håll dig på samma underlag i början t.ex .grus eller asfalt, är du i skogen så håll dig till samma typ av terräng.

Annat att fundera på:

• Hårda spår och skogsspår skiljer sig helt åt i hur vittringen beter sig. När du tycker att hunden är redo att prova annat underlag så att spåret går från äng till skog eller från asfalt till grus eller från asfalt till gräs, var medveten om att hunden kommer att "tappa spåret" en stund och den kan också behöva en mängd spår för att hantera skiftena.
• En del hundar behöver spåra ofta för att lära sig att få en målbild och en del är naturliga spårare som tycker att detta är det roligaste som finns på planeten och verkar fatta direkt.
• När hunden vet och tycker detta är kul, är det viktigt att tidigt lägga in att hunden kan bestämma spårriktningen så att det också blir en naturlig del i träningen, detta för att undvika bakspår på tävling.
• Aktivitetsnivå och tempo är andra saker att fundera över. Hur vill du att hunden ska spåra? Min egen hund har ett alldeles för högt spårtempo och ligger på mycket vilket gör att han slösar mycket energi i spåret, och om man har som mål att tävla så ska hunden också orka med ett uppletande och hela lydnadsprogrammet. Att få hunden att spåra mer ekonomiskt är en fördel och bör läras in från början.
• Likadant att om hunden tycker att dina spår blir för tråkiga, enformiga och ingen utmaning då är det också vanligt att hunden passar på att göra annat på vägen till belöningarna.
• Allt är en avvägning, hunden kommer periodvis försöka med olika saker som tex. strunta i belöningarna för att själva spåret är mer motiverande, hoppa över belöningar/apporter, skynda sig för mycket till slutet så att det blir slarvigt eller för högt tempo. Men då är det som all annan träning bara att justera träningen så att fokuset hamnar där man vill ha det 😀

För gärna lite spårdagbok när ni har kommit igång ordentligt.

• Rita upp spåret och var du placerat belöningarna.
• Liggtid:
• Väder:
• Temperatur:
• Underlag:
• Spårlängd:
• Vindriktning:
• Kort kommentar om hur det gick.

Så ser du snabbt om hunden tycker att något är svårt , hur vädret påverkar hund och vittring och du håller koll på att du varierar dig.

Vår väg var tämligen krokig och vi lyckades ändå 😀😀😀
Men om du vill lägga grunden för ett eventuellt tävlande så finns det lite saker som jag önskat att någon visat och berättat för mig från början så att vägen dit hade blivit mindre krokig 😀 samt att vi hade kunnat nå hela vägen fram till SM.

MEN de första spåren är bara ut och prova sig fram. Analysera inte ihjäl allt i början. Vissa gånger går det skitbra och andra gånger skitkass. Inget att hänga upp sig på.

LYCKA TILL!

Så är ett apellspår ut i den första tävlingsklassen i spår. Det läggs ut av annan person.

Boktips!